Olika tekniker
Mätteknik
För att kunna få reda på måtten på olika saker så använder man sig av olika mätutrustningar.
Vissa mätinstrument avläses idag digitalt. t.ex. Mätskruv och skjutmått. Dessa visar ofta tre decimaler (alltså tusendelar). Men i själva verkat kan dessa instrumen endast mäta tiondelar. Analoga mätistrumen är forfarande vanligast.
När man mäter kan man använda flera olika sätt, man kan använda passbitar som är ett referensmått man ska jämföra med. Man kan använda skjutmått som är ett mycket användbart och viktigt mätinstrument som används för att mäta små saker då den har en noggrannhet på 0,1 mm.
Man kan till exempel använda skjutmått till utvändig mätning, invändig mätning och diameter mätning. När man använder skjutmått får man inte ta i för mycket för då snedställs mätaren och måttet blir fel.
Vill man mäta små saker så kan man använda sig av nonieskalan som används som avläsningshjälpmedel för tex skjutmått. Man kan ju dela upp 1 cm i 10 olika bitar (millimetrar) men om du delar upp 9 millimetrar i 10 olika stora delar så får du 10 stycken 0,9 millimetrar. Det är de som nonieskalan visar.
Ett annat mätinstrument är mätskruven som har en avläsningsnoggrannhet på 1/100 mm.
Mätskruven fungerar som så att mättrumman vrids så att mätytorna har kontakt med föremålet som skall mätas. Man använder med jämna mellanrum plastbitar för att kontrollera att den stämmer. Det finns även mätskruvar så att man kan mäta invändigt.
Ett sista exempel då, en mikrokator är ett mekaniskt mätinstrument som genom sin unika konstruktion kan mäta längder ned till 0,1 μm. Instrumentet är det noggrannaste mätinstrument som finns.
Trots att mikrokatorn är oerhört precis så är den ändå mycket robust och den tål även belastningar som andra instrumentet skulle tagit skada av. Den används därför ofta i verkstadsmiljöer för att kontrollera olika detaljer.
Som sagt så finns det flera olika mätinstrument, alla med sina specifika egenskaper. Vilken är bäst att använda beror helt på till vad man vill använda det. Jobbar man inom verkstad till exempel är en mikrokator perfekt då den till smäller och är väldigt robust, men om man vill mäta väldigt små saker är nonieskalan bäst. Men för det mesta så duger det med ett skjutmått.
Nonieskalan är ett läsningshjälpmedel. Mätskruv är också ett läsningshjälpmedel som är väldigt nogrant.
Ett mätur är precis som skjutmåttet, ett handmätdon. Det är bättre att använda mätur än mätskruv för man kan göra flera mått samtidgt.
En mikrokator är ett mekaniskt mätinstrument.Mikrokator är det mest nogranna instrumentet som finns. Man kan även använda sig av tolkar när man ska mäta något.
En annan metod man kan använda är frånskiljande metoder.
- Svarvning
- Fräsning
- Borrning
- Slipning
Svarv är är en maskin som kan forma olika material, tex trä och metall. Du kan forma trä till basbolträd osv.
Fräsning gör så att du kan få fram olika ytor med olika detaljer. N'är man borrar hål så är det viktigt att det går fort. Det finns olika borrmaskiner. Perlaborrmaskin, spiralborren. Slipning är vanligt inom många områden. Man använder hårdmetallskär när man slipar något.
Nästa metod kallas formade metoder.
Man delar in formade metoder i 4 olika grupper.
- klippande bearbetning
- plastisk bearbetning
- plastformig
- gjutning
I klippning är man ute efter att forma materialet man arbetar med. Man använder två eggar som då gör hål, eller rättare sagt klipper hål.
Plastisk bearbetning är ett material som utsätts av en stor kraft vid varma och kalla tillstånd så att permanetna formförändringar uppstår. det finns tre grupper inom plastisk bearbetning. Smidning, Bockning och strängpressning av alluminim. Inom bockning finns det även tre olika sätt att bocka på, kantbockning, V-bockning och rundbockning. Plasformning delas in i tre grupper. Formsprutning, formblåsning och vakuumformning.
Man kan gjuta olika järn och stållegreingar och så kan man gjuta zink m.m Gjutning är en gammal tillverkningsmetod. Gjutning är en teknik där man i ett enda steg, kan få fram från smält metall till en nästan hel färdig produkt. Det finns olika gjutformer.
Den sista metoden är hopfogande.
Metoden gör så att det blir ett enda stycke istället för flera. De vanliga brukningsmetoderna är limning, svetsning och smältning.
Det finns olika lim beroende på vad det ska användas till. expempel på lim är melanminlim och polyesterlim.
Smältning gör så att två delar kan hållas ihop. Det finns olika sätt att få saken att bli ihopfogande, man kan använda sig av gassvetsning, manuellvågssvetsing, MIG/MAG svetsning och TIG-svetsnning.
Man kan också använda sig av svetsning om man vill få en sak att sammanfoga. Det finns två olika sätt trycksvetsmetod ooch smältvetsmetod. Lödning kan man också använda sig av. Det är en enkel metod för att sammanfoga ytor.
VARFÖR HAR MAN SÅ MÅNGA OLIKA METODER EGENTLIGEN?
Det har man eftersom det finns så många ollika material och därför är det viktigt att vi har olika sätt att tillverka dessa material på annras hade det kanske inte varit möjligt att få den produkten vi är ute efter.
Kommentarer
Trackback
