Val av tillverkningsmetoder

Val av tillverkningsmetoder

 

Rasmus Thim har skrivit om den snygga fotbollsskon adidas predator. Det passade mig bra eftersom jag är intresserad av fotboll. Jag hade tänkt att beskriva hur tillverkningen går till.

 

Modellen av skon heter adidas predator. Skon består av plastdobbar, en ovandel i och en sula i skinn. Först gjuter man en sula som är anpassad för fotbollsspelare. I sulan sitter det även fastgjutna dobbar.

Ovandelen är som sagt av skinn, känguruskinn.. För att få en snygg och slitstark yta så lackar man respektive garvar skinnet.

Efter det limmar man ihop ovandelen med själva sulan och syr även till kanterna för att det ska bli snyggare och locka köpare.

Man har även en innersula av silikon. Den gjuter man så att den ska passa perfekt till själva bottensulan. Man limmar även på en väldigt tunn,stylad tygbit ovanpå innersulan.


Olika tekniker

Mätteknik
För att kunna få reda på måtten på olika saker så använder man sig av olika mätutrustningar.
Vissa mätinstrument avläses idag digitalt. t.ex. Mätskruv och skjutmått. Dessa visar ofta tre decimaler (alltså tusendelar). Men i själva verkat kan dessa instrumen endast mäta tiondelar. Analoga mätistrumen är forfarande vanligast.

När man mäter kan man använda flera olika sätt, man kan använda passbitar som är ett referensmått man ska jämföra med. Man kan använda skjutmått som är ett mycket användbart och viktigt mätinstrument som används för att mäta små saker då den har en noggrannhet på 0,1 mm.
Man kan till exempel använda skjutmått till utvändig mätning, invändig mätning och diameter mätning. När man använder skjutmått får man inte ta i för mycket för då snedställs mätaren och måttet blir fel.
Vill man mäta små saker så kan man använda sig av nonieskalan som används som avläsningshjälpmedel för tex skjutmått. Man kan ju dela upp 1 cm i 10 olika bitar (millimetrar) men om du delar upp 9 millimetrar i 10 olika stora delar så får du 10 stycken 0,9 millimetrar. Det är de som nonieskalan visar.
Ett annat mätinstrument är mätskruven som har en avläsningsnoggrannhet på 1/100 mm.
Mätskruven fungerar som så att mättrumman  vrids så att mätytorna har kontakt med föremålet som skall mätas. Man använder med jämna mellanrum plastbitar för att kontrollera att den stämmer. Det finns även mätskruvar så att man kan mäta invändigt.

Ett sista exempel då, en mikrokator är ett mekaniskt mätinstrument som genom sin unika konstruktion kan mäta längder ned till 0,1 μm. Instrumentet är det noggrannaste mätinstrument som finns.
Trots att mikrokatorn är oerhört precis så är den ändå mycket robust och den tål även belastningar som andra instrumentet skulle tagit skada av. Den används därför ofta i verkstadsmiljöer för att kontrollera olika detaljer.

Som sagt så finns det flera olika mätinstrument, alla med sina specifika egenskaper. Vilken är bäst att använda beror helt på till vad man vill använda det. Jobbar man inom verkstad till exempel är en mikrokator perfekt då den till smäller och är väldigt robust, men om man vill mäta väldigt små saker är nonieskalan bäst. Men för det mesta så duger det med ett skjutmått.
Nonieskalan är ett läsningshjälpmedel. Mätskruv är också ett läsningshjälpmedel som är väldigt nogrant.
Ett mätur är precis som skjutmåttet, ett handmätdon. Det är bättre att använda mätur än mätskruv för man kan göra flera mått samtidgt.
En mikrokator är ett mekaniskt mätinstrument.Mikrokator är det mest nogranna instrumentet som finns. Man kan även använda sig av tolkar när man ska mäta något.
En annan metod man kan använda är frånskiljande metoder.
  • Svarvning
  • Fräsning
  • Borrning
  • Slipning
Svarv är är en maskin som kan forma olika material, tex trä och metall. Du kan forma trä till basbolträd osv.
Fräsning gör så att du kan få fram olika ytor med olika detaljer. N'är man borrar hål så är det viktigt att det går fort. Det finns olika borrmaskiner. Perlaborrmaskin, spiralborren. Slipning är vanligt inom många områden. Man använder hårdmetallskär när man slipar något.
Nästa metod kallas formade metoder.
Man delar in formade metoder i 4 olika grupper.
  • klippande bearbetning
  • plastisk bearbetning
  • plastformig
  • gjutning
I klippning är man ute efter att forma materialet man arbetar med. Man använder två eggar som då gör hål, eller rättare sagt klipper hål.
Plastisk bearbetning är ett material som utsätts av en stor kraft vid varma och kalla tillstånd så att permanetna formförändringar uppstår.  det finns tre grupper inom plastisk bearbetning. Smidning, Bockning och strängpressning av alluminim.  Inom bockning finns det även tre olika sätt att bocka på, kantbockning, V-bockning och rundbockning. Plasformning delas in i tre grupper. Formsprutning, formblåsning och vakuumformning.
Man kan gjuta olika järn och stållegreingar och så kan man gjuta zink m.m Gjutning är en gammal tillverkningsmetod. Gjutning är en teknik där man i ett enda steg, kan få fram från smält metall till en nästan hel färdig produkt. Det finns olika gjutformer.
Den sista metoden är hopfogande.
Metoden gör så att det blir ett enda stycke istället för flera. De vanliga brukningsmetoderna är limning, svetsning och smältning.
Det finns olika lim beroende på vad det ska användas till. expempel på lim är melanminlim och polyesterlim.
Smältning gör så att två delar kan hållas ihop. Det finns olika sätt att få saken att bli ihopfogande, man kan använda sig av gassvetsning, manuellvågssvetsing, MIG/MAG svetsning och TIG-svetsnning.
Man kan också använda sig av svetsning om man vill få en sak att sammanfoga. Det finns två olika sätt trycksvetsmetod ooch smältvetsmetod. Lödning kan man också använda sig av. Det är en enkel metod för att sammanfoga ytor.
VARFÖR HAR MAN SÅ MÅNGA OLIKA METODER EGENTLIGEN?
Det har man eftersom det finns så många ollika material och därför är det viktigt att vi har olika sätt att tillverka dessa material på annras hade det kanske inte varit möjligt att få den produkten vi är ute efter.

Material

En viktig del i designen är att välja rätt material. Det är så att sakerna man bygger håller för den miljö det byggs i. Det finns väldigt många olika material att välja på, vissa är naturligt framställda medan andra är tillverkade av oss människor. Man jobbar på att försöka framställa nya, bättre tåligare material.

 

Här följer några exempel på olika materialgrupper:

 

Gummi

Vissa gummisorter är såsom vissa plastsorter framställd ur råoljan. Gummi är ett material med elastiska egenskaper, det finns två olika typer av gummi - växtgummi och syntetiskt gummi. I jämförerelse med t.ex betong så är gummi mjukt men gummi kan variera i hårdhet, det är ju viss skillnad på däck och suddigum.

Andra exempel på gummiprodukter är gummilister, hårband, remmar, slangar, stövlar etc.

 

Trä

Bara inom träområdet finns det flera olika material. Här nedanför är några av dem.

 

Plywood är en skiva av tunna korslagda faner som är hoplimmade med fenolhartslim och sedan pressade med högt tryck under värmebehandling. Plywoodens bästa egenskap är att man tar delar av träslag och sedan pressar ihop dem istället för att såga ut en hel skiva. På så sätt kan man använda spillmaterialet och priset blir billigare än på en skiva ädelträ

Plywood används till exempel inom byggindustrin.

 

Teak är ett omtyckt material till möbler och båtar. Teak är ett tungt och dyrt träslag som får en fin yta om man lackar det. Men det har en fet yta som gör det mycket svårlimmat.

 

Impregnerat trä är en typ av trä som man har behandlat med en impregneringsvätska (t.ex linolja) som gör trät mer motståndskraftigt mot fukt.

 

Furu är virket från tallen. Furu är det vanligaste trädet inom svenska träförädlingsindustrin och avverkas därför i stor mängd. Virket används som sagt till många olika saker, bl.a till pappersmassa, inredning, golv, möbler och byggnadsvirke. Furu är ett billigt trävirke.

 

Plaster

Är samlingsnamnet för en stor grupp syntetiska och halvsyntetiska material som används inom allt från produkter till förpackningar. Plast är som sagt bara samlingsnamnet, exempel på plaster är polypropen, polyeten, fenolplast, polyester. Plasten är vanligtvis framtagen ur råoljan.

 

Polypropen är en av de vanligaste termoplasterna. Den har en låg densitet men samtidigt hög hållfasthet och kan färgas. Plypropen används till matbehållare (som tuperware), köksredskap och till kofångare.

 

Polyeten kallas även etenplast och har hög elasticitet för temperaturer ned till -50 grader Celsius. Polyeten förekommer med olika densitet och hårdhet och används till plastpåsar, flaskor, plastfolie mm.

 

Fenolplast (bakelit) är en grupp gulbruna material med hög hållfasthet. Fenolplast kan bara användas i mörka färger och avger en stark lukt av fenol vilket gör att den inte kan användas i samband med livsmedel. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare och bättre plaster uppfunnits.

 

Polyester är en plast som finns både som härdplast och som termosplast och kallas även för esterplaster. Polyester har låg vattenupptagning, härdar snabbt, är relativt hållbart och anses bekvämt att bära. Därför andvänds det i kläder och textiler

 

 

Att ha kännedom om vilka egenskaper olika material har är viktigt när man ska bygga eller designa en produkt. Det gäller att anpassa materialet till den miljö där saken man bygger ska vara och även välja materialet som passar en själv bäst ekonomiskt. Om man till exempel ska bygga ett hus i trä är det dumt att bygga det i teak, då detta hade varit väldigt dyrt. Det hade istället varit bättre att välja gran eller furu som är billigare. Men om man ska till exempel ha nya utemöbler är teak mycket snyggare och bättre än vad furu är. Det samma gäller olika plaster, polypropen hade inte varit särskillt skönt att använde i kläder och polyester hade inte fungerat till att göra en tupperware burk. Och om man ska bygga en stålkonstruktion som kommer i kontakt med luft och vatten är det bra att välja rostfritt stål så inte bygget rostar och går sönder.


Design Analys

Analys av termos:

 

Målgrupp:

Vuxna människor mellan 20-28 år, som fortfarande vill ha mamma eller pappa nära sig hela tiden. Därför ska termosen ha ingraverat ”mamma” på ena sidan och ”pappa” på andra.

 

Passa teknisk funktion:

Termosen:

  • får ej läcka

  • tåla höga temperaturer

  • stå stadigt

  • kunna hålla värmen i flera timmar

 

Beskriva teknisk funktion:

man ska kunna veta:

  • vart muggarna sitter

  • vart man öppnar den

  • veta vilket som är upp och ner

 

Passa människan och miljö:

Termosen ska:

  • vara nedbrytbar så att om man vill så kan man slänga den i naturen när man är färdig

  • vara lagom tung

  • ändra färg efter den temperatur som drycken har


Visa upp design!

När man kommit på en ide så måste man visa upp hur den ska se ut. Det finns olika metoder att göra detta.

Men först och främst så ska man ha en skiss. Skissen visar formgivningen på produkten men även dess bruksfunktioner. Alltså hur man ska använda den och till vad.  Att skissa är oftast svårt men som i allt annat så ger övning färdighet. Att skissa är ett stort plus i många yrken. Skissningen behöver inte ske på ett speciellt, fint papper utan oftast skissas idéerna ner på en servett eller en tidning eftersom designen inte vill glömma bort idéen så skrivs det ner snabbt på första bästa stället.

Förr i tiden var allt på papper och man var tvungen att vara bra på att skissa, måla eller ha en konstnärlig ådra i sig. Nuförtiden finns det många tekniska lösningar för de som är mindre bra på att skissa för hand. Man kan tex "handskissa" på datorskärmen och man kan använda sig av CAD.

När skissen är redo så gäller det att framställa idéen som en modell. Man kan använda det mesta, men det mest vanliga är gips, lera, plast och kartong. Är det en husmodell brukar arkitekterna använda en skiva vars namn är MDF.

Man kan skilja mellan byggprinciperna. Det man använder för att bygga är materialet som jag nämnde här ovan.

  • Trådmodeller tråd, stänger och rör

  • Skalmodeller träskivor, plåtar, papperskivor m.m

  • Homegena modeller som skärs ut, gjuts eller formas av modellera.

Användningen av modeller är för att visa idéen tex för ett företag eller kunder. Det är även ingenjörens och designerns arbetsredskap. Dom använder det för att kunna utföra sitt arbete.

En funktionsmodell är precis vad det låter. Den visar om iden uppfyller de tekniska funktionerna som den ska utföra. tex, hållfasthet. Funktionsmodeller brukar byggas med enkla medel.

Sedan finns det något som heter Attrapper och den här modellen visar utsidan.

Om iden är bra så kommer det inom viss framtid göras massproduktion av produkten och då är det viktigt att man tar fram ett prototyp som kan ändras och förbättras. prototyper gör man handmässigt och vissa delar av den kan göras på CAD/CAM.

Dessutom är det viktigt att man har en tredimensionell bild som man kan vrida och vända på.

Det är alltså detta som krävs för att man ska visa upp designen!

 


Uppg 6

http://www.flickr.com/photos/thomashawk/3099354594/sizes/m/in/photostream/
Man ser att designaren till den här kassaaparaten ville använda trä och metall för att göra den så fin som möjligt. Med hjälp av metallen har han gjort runda knappar.

http://www.flickr.com/photos/thomas-merton/4625778268/sizes/z/in/photostream/

Man ser på den här byggnaden att arkitekten ville göra en så fyrkantig byggnad som möjligt. Det är något enstaka fönster som har en bågform över sig.

Design


Jag tycker man ser att arkitekten har jobbat med att få fram en kantig stil där allt är fyrkantigt eller rektangulärt.

Design och Miljö

Passa ihop med den plats där den används:
Några saker som jag tycker passar den miljö där dem sak användas är dels den här jackan. Den är vattentät och har skydd mot fukt och smuts. Så den är ju bra för aktiva människor som är ute i vått och torrt. Sen har vi ju den här jackan som passar skidåkare som vill ha det varmt och skönt i en alpin miljö.

Miljötålighet:
En produkt som jag hittade som var miljötålig för att kunna hålla för den miljö som den utsätts för är denna väskan. Den behöver vara slitstark men ändå lätt och smidig så att man lätt får den med sig.
Här är en produkt som verkligen måste klara av det mesta. Den måste inte bara klara av vatten, soljus, kyla, värme utan också ha bra däck. Som ni har förstått är det en bil jag pratar om.

Miljöhänsyn:
Med tanke på alla utsläpp vi gör i världen på alla möjliga vis så är den här bilen en dröm för miljökämpar. Den är inte bara tillverkad av återvunnet material, den är även en elbil och när du inte vill ha den längre så kan du bara återvinna bilen.
Det är det abslolut bästa valet för miljön!!!

Designfunktioner

 

En produkt måste ju uppfylla vissa funktioner. Därför designar man dem så att dem ska uppfylla särskilda funktioner som båda är bekväma för användaren och ser bra ut.

 

Passa teknisk funktion:

  • Ratt

  • Plats att sitta på

  • Tuta

  • 4st hjul

Beskriva teknisk funktion:

  • Man ska tydligt se var man ska sitta på bilen

  • Man ska se var man ska håll sina händer på ratten

  • Man ska även se var man kan tuta nånstans

Passa människa:

  • Modellen är classic

  • färgen är den vanliga röda

  • Dem finns även i andra modeller och i andra färger

  • Där man sitter är utformat efter en rumpa

 

Passa miljö:

  • Kroppen är tålig plast

  • hjulen är av riktigt gummi från ett däckföretag.

  • Passar även vuxna.










Bloggar

tuftejh.blogg.se Jepser ta upp design om hockey skridskor

tufteaja.blogg.se Jocke tar upp disign om kläder och bilar

tuftesh.blogg.se Simon tar upp design om en fotboll

tuftehe.blogg.se Hampus tar upp design om fotbollsskor

tuftert.blogg.se rasmus skriver om datorer


lite till om design

Lätt snowboardjacka som också kan användas som ett värmande lager under en skaljacka. Jackan har Dryride Thermex dunfyllning och yttertyg med vattenavvisande DWR-impregering. Försedd med en bröstficka, elastiska ärmslut samt ventilationsöppning vid armhålan för ökad komfort.

Design

Design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0